Här kommer del två i berättelsen om Juni. Första delen finns nedan.
*suck*
Jag hällde upp lite flingor i en skål. Didrik tjatade på pappa om att han bestämt skulle ha ’Coco Pops’ till frukost och varför han inte fick det. Mamma tog fram tidningen och försvann snabbt bakom den.
*suck*
Varje dag, samma sak. Jag – flingor, Didrik och pappa – tjat och mamma – tidningen. Alltid samma sak.
*Bzzz* Skärmen på min mobil lystes upp.
[Hej Jue! C; Hur mår du? Puss Holly]
Holly är min bästa vän! Vi har varit vänner i oändlighet! Vi blev vänner redan på dagis, gick låg och mellanstadiet ihop. I början av högstadiet hamnade vi i olika klasser och gled isär lite, men hon trivdes inte bra där så hon fick byta klass! Nu går vi tillsammans och är närmre varann än någonsin.
[Hej Ho! Bara bra tack! Lite tradigt här hemma.. sj då?] Svarade jag henne.
Det kom inget svar på direkten, vilket var lite konstigt eftersom Holly var expert på att SMS:a (hon skickar typ över hundra SMS per dag) och hon oftast skickar tillbaka inom loppet av tio sekunder. Men jag brydde mig inte om det utan fokuserade på min frukost. Didrik hade till slut fått sina flingor, mamma hade läst klart sin tidning och blängde på pappa för att han låtit Didrik äta så söta flingor på en vanlig måndag, medan pappa gjorde ett tappert men dåligt försök i att låtsas att han inte såg mammas blick.
Jag åt upp mina flingor, drack upp mitt nu kalla kaffe, gick in på toaletten och började borsta tänderna. Medan jag stod där studerade jag mitt ansikte i spegeln. Jag, Holly, Tina och Kent hade vart ute och surfat igår vid åtta, nio tiden och jag trodde att mitt smink skulle försvunnit av alla gånger jag ramlat i vattnet, men det hade det visst inte. Jag hade ett svart streck runt vart öga, så det såg ganska läskigt ut. Usch, jag rös. Det brukar jag inte göra. Men just på det sätt mina ögon trött stirrade tillbaka på mig kändes bekant, läskigt bekant. Jag sökte i mitt minne men kunde inte komma på att jag någonsin stött på en person med ett sånt här utseende? Eller? Nej, jag måste bara inbillat mig. Fast..? nej. Jag har absolut aldrig träffat någon som sett ut såhär!
”AHH” jag hoppade till ”Vad i.. åh.”
Det var bara min mobil som plingat till!
[Sorry, mina föräldrar bråkar :( det gör dem ofta nuförtiden]
Varför ska dem bråka? Hollys föräldrar gör alltid det! Och jag märker på Holly att hon inte mår bra av det.. jag hoppas verkligen att det inte går ut över henne.. Jag slog bort den tanken direkt. Det skulle aldrig få hända! För att tänka på något annat svarade jag på Hollys SMS istället.
[Det är inte ditt fel! Det är dina föräldrars fel! ~¤_¤~]
Det kom inget SMS tillbaka.. Jag fortsatte med att borsta tänderna, så sköljde jag av mig och gick på toa. Det hade äntligen börjat bli vår här i Los Angeles. Vädret i vintras hade varit hemskt! Det hade regnat typ hela tiden, och temperaturen hade legat omkring 10-15 grader! HELA VINTERN!! Uhh.. men nu är det i alla fall vår! Just nu ligger det väll på ungefär 25 grader men det skulle bli omkring 30 grader senare idag. Lite mulet tyvärr. Åh nu låter jag som en väderflicka igen! Jag stör mig så mycket på det där!Det var alltså andra delen i historian om Juni, men det är fortfarande långt kvar.
Vi hörs igen!
<3 / alice


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar